P-ALAT, P-ASAT och P-GT

ALAT, ASAT och GT: referensvärden och tolkning av leverprover

ALAT, ASAT och GT är enzymer som läcker ut i blodet när levercellerna påverkas. De används för att upptäcka och följa leverpåverkan, till exempel vid fettlever, alkohol eller läkemedelsbehandling.

Vad mäter ALAT, ASAT och GT och när tas provet?

ALAT finns främst i levern. ASAT finns även i muskler och hjärta. GT stiger vid påverkan på gallvägarna och vid regelbundet alkoholintag, men också av flera läkemedel och vid fettlever.

Leverprover tas vid hälsokontroll, vid obesitas och diabetes, vid misstanke om leversjukdom och för uppföljning av alkoholvanor. Ingen fasta krävs, men undvik hård träning och alkohol dagarna före.

Population i översikten: Vuxna. Laboratorieunderlag: Nordiska referensintervallprojektet (NORIP), som många svenska laboratorier har infört. Enskilda laboratorier kan avvika.

Exempel på referensintervall

Exempel på referensintervall. Intervallen är labb- och metodberoende och kan skilja sig mellan laboratorier. Det intervall som står på ditt eget provsvar är det som gäller.
Exempel på referensintervall för ALAT, ASAT och GT
Analys / nivå Värde Population och metod Labb och källa
ALAT Under 0,76 (kvinnor), under 1,1 (män) µkat/L Vuxna. Metodberoende, se laboratoriets anvisning. Nordiska referensintervallprojektet (NORIP), som många svenska laboratorier har infört. Enskilda laboratorier kan avvika. Källa: Karolinska Universitetslaboratoriet: provtagningsanvisningar och referensintervall.
ASAT Under 0,61 (kvinnor), under 0,76 (män) µkat/L Vuxna. Metodberoende, se laboratoriets anvisning. Nordiska referensintervallprojektet (NORIP), som många svenska laboratorier har infört. Enskilda laboratorier kan avvika. Källa: Karolinska Universitetslaboratoriet: provtagningsanvisningar och referensintervall.
GT, kvinnor Under 0,76 (under 40 år), under 1,3 (40 år och äldre) µkat/L Vuxna kvinnor, åldersberoende. Metodberoende, se laboratoriets anvisning. Nordiska referensintervallprojektet (NORIP), som många svenska laboratorier har infört. Enskilda laboratorier kan avvika. Källa: Karolinska Universitetslaboratoriet: provtagningsanvisningar och referensintervall.
GT, män Under 1,3 (under 40 år), under 1,9-2,0 beroende på labb och ålder (40 år och äldre) µkat/LÖvre gräns för män anges som < 1,9-2,0 µkat/L beroende på labb och ålder. Vuxna män, åldersberoende. Metodberoende, se laboratoriets anvisning. Nordiska referensintervallprojektet (NORIP), som många svenska laboratorier har infört. Enskilda laboratorier kan avvika. Källa: Karolinska Universitetslaboratoriet: provtagningsanvisningar och referensintervall.

Diagnostiska gränser och tolkningsgränser

Det finns ingen enskild gräns som ställer diagnos. Förhöjda leverprover är ett fynd som behöver utredas, och graden av förhöjning, mönstret mellan proverna och förloppet över tid avgör nästa steg.

Behandlingsmål i kliniska riktlinjer

Det finns inga fasta behandlingsmål. Vid fettlever är målet att behandla orsaken, främst genom viktnedgång och minskat alkoholintag.

Så tolkas ALAT, ASAT och GT i sitt kliniska sammanhang

  • Lätt förhöjt ALAT är vanligt vid fettlever kopplad till obesitas och nedsatt insulinkänslighet och sjunker ofta vid viktnedgång.
  • Förhöjt GT kan bero på alkohol men är inte specifikt för alkohol. Vid frågor om alkoholvanor ger PEth säkrare besked.
  • Normala leverprover utesluter inte fettlever eller annan leversjukdom.
Texten är allmän information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Ett enskilt provsvar ska tolkas av läkare tillsammans med symtom, sjukdomshistoria, läkemedel och övriga prover.

Felkällor och begränsningar att känna till

  • Hård styrketräning eller muskelskada kan höja ASAT och i viss mån ALAT utan att levern är påverkad.
  • Många läkemedel och naturläkemedel kan påverka leverprover.
  • Värdena varierar från dag till dag. En lätt förhöjning bör kontrolleras om innan utredning.

Blodprovspaket hos Digidoktor

Insikt Bas innehåller ALAT. ASAT och GT ingår från Insikt Helkropp.

Relaterade blodmarkörer och fördjupning

Relaterade artiklar i kunskapsbanken

Översikt över svenska blodmarkörer

Källor